t-banan

I morse när jag skulle åka till jobbet var tågen avstängda. Elen hade gått någon station bort. Efter att ha hoppasljugit att de snart börjar gå igen i en kvart knatade jag moloket bort till bussarna och väntade en halvtimma. Till på köpet var det riktigt ruskigt kallt i morse för första gången i vinter. Efter ett tag kom det en buss som stannade 50 meter bort. Chaffisen hoppade ut och tog en cigg. Folk var måttligt nöjda. Efter ett tag till kom det en buss. Jag hoppade på och fick tillochmed sittplats (för jag hade ställt mig väldigt strategiskt). När nästan alla hade hoppat på (och det således inte fanns några sittplatser kvar) kom det en tant så jag var tvungen att ställa mig för henne. Inte ett tag fick man för det. Kärring.
Bussen åkte iväg och jag tyckte jag kände igen mig när vi efter ett tag åkte förbi min lägenhet. Det konstiga är att den ligger 100 meter från där jag hoppade på fast åt andra hållet bussen åkte.
Vi åkt förbi där jag hoppade på. En ny bunt folk hade samlat sig men vi åkte bara förbi.
När jag kom till Bredäng där man kunde byta till t-bana hoppade jag av. T-banan gick om en timme. T-banan hem om fem minuter. Valet var ganska enkelt. Jag ringde till jobbet och berättade att jag skulle jobba hemifrån. När tåget hem kom så åkte det av någon oförklarlig anledning in ett tåg mot jobbet med. Så jag åkte till jobbet. Klockan var då kvart i tio och då var det bara en halvtimma på tunnelbanan kvar till jobbet. Yes!