Vilken dag. Var och badade för första gången i år. Poofen och Hawaii-kråkan var med. Vi skulle åka till fliken men det var för mycket folk så vi tänkte att vi åker till Boten istället men åkte fel och fick bada i Fragg. Det var väldigt fint men lite mycket broms.
Idag tänkte vi göra historia och fixa denna bro som jag så länge gått och tänkt att jag ska måla. Vi Insåg redan innan att måla skulle bli för drygt och att vi istället skulle köra plan B som innebar att vi skulle sätta spegelglasskärvor i taket för en fräsig effekt.
Vid sjusnåret kom vi igång med förberedelserna. Perran hade tagit hem en massa speglar från tippen som vi krossade i en skottkärra till bra bitar.
Glaslim var en enkel match, vi knatade helt enkelt in på glasmästeriet och frågade efter ett lim som man satt fast speglar i betongtak med. Killen i kassan tyckte inte det var konstigt alls och det tyckte vi var konstigt tills vi kom på att de såklart trodde vi skulle göra något uppe i Mimerlaven (det är Norbergsfestival där men mycket techno och hippies från danmark).
Vi fixade en båt, Hawaii-kråkans optimistjolle som låg och skvalpade i deras igenvuxna damm. Den luktade fekalier så vi var tvungna att tvätta ur den.
Vi tänkte ta farfars kärra men den var trasig så vi fick åka och hyra en kärra på statoil i Fagersta som skulle vara inne innan tolv. Sedan tog vi kärran och körde ner båten till Prästudden nära där bron är belägen. Det satt en massa 30-åriga fyllon där som undrade vad fan vi höll på med när vi kom och lastade av en optimistjolle och sedan bara drog (för att lämna tillbaka kärran i Fagersta). När kärran var tillbakalämnad drog Perran hem för han skulle upp och jobba på tippen i morgon.
I alla fall. Hawaii-Kråkan och jag åkte till Prästudden och såg till vår förtjusing att båten faktiskt var kvar och att fyllorna hade dragit hem. Vi lastade i våra tre hinkar med krossat spegelglas och lim. För att driva båten frammåt så hade vi en trasig plaståra för små uppblåsbara leksaksbåtar och en lång pinne. Pinnen gick förvånandsvärt bra att paddla med. Klockan är nu runt tolvsnåret och det börjar bli riktigt mörkt så det är svårt att se hur vi ska orientera i vassen. När vi är nästan framme inträffar något mycket osannorlikt. Mellan oss och bron ligger något stort i vattnet som vi lite senare ser är en stor jävla bäver. Den blir ju såklart skogstokig och slår med svansen i vattnet så vattnet yr. Båda två inser att inget av oss tänkt forsera denna väktare. Vad snöpligt att vara tvungen att vända för en jävla bäver. Men när den ploppar upp bakom oss och slår med svansen tar vi vå chans och paddlar vidare snabbt som attans. Det var faktiskt riktigt läskigt med den där bävern. Den liksom bara försvann för att ett par sekunder senare poppa upp och smälla med svansen. Första gånge man ser en bäver på så nära håll.
Väl framme vid bron märker vi att det bor fladdermöss där men de försvinner ganska snabbt så det var inget jätteproblem. Dock är det ett problem att vi inte har någon kniv med oss så vi kan inte skära av toppen på kimtuberna. Vi glider ut i ljuset och tänker att de här kan vi ju skrapa upp mot betongen. Då inträffar osannorlikhet nummer två.
En bit bort innåt byn ser vi en träeka komma roende. Oj tänker vi. Är det Madde Murray och Per? Vad fan gör de ute nu? Fan nu kommer de se spegelglasen och allt.
När de kommer lite närmare så ser vi dock att det är inte Madde och Per utan Sheriffen Rudolfsson och någon till oidentifierad snubbe. För er som kommer utomsocknens ifrån så är Rudolfsson Norbergs enda polis, dock nu pensionerad. De tror såklart att vi är ute och tjyvfiskar kräftor så de glider upp och frågar vad vi håller på med och var vi har tinorna.
Vi säger ju såklart att vi bara är ute och finror lite och inte alls fiskar kräftor. Då får de syn på tre hinkar krossat spegelglas. Vad ska ni med det där till?
Den här nöten var svårare att knäcka. Vi kan ju inte röja vår plan och berätta för snuten att vi tänkt skapa lite "streetart". Jag säger bara "ja det kan jag tyvärr inte säga". De tugar och försöker få reda på var vi lagt ut kräfttinorna men vi hade ju inte några så det var inte mycket att göra åt.
Vi vänder om och paddlar tillbaka molokna och vi förstår att hela planen är körd. De kommer ju stå kvar och kolla på oss för att se var vi lagt tinorna så vi kan inte sätta upp något nu. Vi kan inte häller komma tillbaka morgonen därpå och slutföra planen för Rudolfsson kommer ju veta exakt vilka som vart där och det kommer ju garanterat inte uppskattas och leda till en anmälning.
Nästa bro är i Näs en halvmil bort vattenvägen så dit orkar vi inte ro med de skämtartiklar till åror vi har. Vi paddlar istället först ut mitt på sjön och sänker allt glas (det var ett jäkla coolt ljud av glasen när de singlade ner mot botten) och sedan upp till Klackberg och slänger upp båten på stranden och går hem. Total förlust.
Jag kan ju även tipsa om att ni ska läsa köp och sälj-delen i Fargestaposten på måndag den 28:e. Leta efter rubriken "Ved bortskänkes". Självklart kommer jag skanna och berätta bakrundshistorien på måndag.
På tal om fliken som jag började posten med:
Det här är Cristina Stenbäcks Kinneviks logotyp. Det finns en lite rolig historia kopplad till den. Det hela börjar så klart i Norberg eller närmare bestämt Fliken. Fliken nämndes första gången i skrift 1496 och det har bedrivits malmbrytning där länge. 1686 kan man genom att räkna på hyttskatten se att Fliken var en av Norbergs största hyttor. Som logotyp hade den en lilja (se bild ovan). I slutet på 1800-talet köpte då nybildade Fagersta Bruk AB (bildades 1873) upp Flikens hyttor av dåvarande ägaren som jag tror var Axel Axfeldt och tog då liljan som sin egen logo. Logon kom att representera hela fagersta och inte bara Bruket. 1978 köpte Jan Stenbäcks Kinnevik upp delar av Fagersta Bruk AB och året efter upphörde de att bryta malm. 1982 stängdes nio år gammla (och norra europas mordärnaste) "Stålverk 1". 1984 slog man ihop Fagersta AB med nystartade Avesta AB och 1985 stängde man ner "Stålverk 2" och sammanfogade Fagersta AB med Kinnevik i en koncern och då snodde Kinnevik lilje-logotypen. Det sägs att liljan skulle ha använts i Tv3's (som är Kinneviks Mediekoncer MTG's första kanal som drog igång med sattlelit sändningar från London 1987) logotyp men det har jag inte sett och jag kan inte hitta någon bild på det. I alla fall, nu kanske man ska sova för det ska bli fint i morrn med.
Bron
Landsberget
Idag var jag, Perran, Poofen, Carro och Hawaii-Kråkan upp på Landsberget. Högst upp är det ett torn som är riktigt läskigt att klättra upp i. Vi inbillar oss att det kanske är fagerstas högsta punkt.
Upp till berget går man på den välronomerade Bruksleden. Uppenbarligen.
Väl uppe såg vi detta citat inkarvat i brädorna. "Stiffo sket på sig här 2008. Det var fan att man fick skämmas". Såhär i efterhand kan man tycka att den utsatta kanske blivigt utsatt för sånna här lustigheter en gång för mycket men det är fan bara han som blir sur så vi kunde inte komma på någon bättre.
Hela gänget: Poofen, Hawaii-Kråkan, Perran, Carro, Potmo.
Det sägs att från tornet så kan man, en klar dag, se sju kyrktorn. Vi räknade till fem och en ungdomsanstalt.
I morgon ska jag åka Arri Elsiläs nyinköpta Älgomobil till skjutbanan och skujta, med lite tur, Älgbössa. Kanske får man bara skjuta salongsbössa men det duger lika bra med. Klockan tre är det Tour de France på pub Port Arthur där man enligt sägnen kan köpa pizza fast de bara har en sort och det är föreståndaren Genaro som bestämmer vad som är på för dagen (alltså det han har i kylen)
Antikt och kuriosa
Jag vet inte när, men nu i veckan, åkte Hawaii-Kråkan , Carro och jag ut i Fagerstaskogarna och träffade på Hellman, Henka och Erkii. De hade fixat med kastmetspön med sänke och allt. Vi satt och hade trevligt och drack bärs men ingen fick någon fisk.
Carro och jag täljde varsin barkbåt. Min är den till vänster.
På kvällskvisten brände vi kors och en kvarglömd och utblekt svensk flagga. Tänk vad mysit man kan få med lite pinnar, eld och en flaska tändvätska.
Hawaii.-kråkan och Carro åkte hem på kvällskvisten för de skulle jobba men jag blev övertalad att stanna. Vi satt uppe halva natten och talade om Bruce Springsteens vara eller icke vara. Vi sov i något form av vindskydd. Jag fick låna ett par jackor och ett liggunderlag eftersom jag inte tänkt sova kvar från början.
På dagen sedan så var vi upp och tittade i gröndalslaven som var öppen för allmänheten. De har mycket snygga maskiner där inne.
Som ni kanske vet så har det ju vart SM i mountainbike uppe i Norberg. Vi kollade in eliten när de cyklade upp för klackbergsbacken. De är något så grymt starka i benen och dödsföraktande i nedfarsbackana. Jag har cyklat i klackbergsbacken (uppför) och det är svårt bara att inte sladda för att det är så brant.
Jag tror det var igår. Då var vi på Auktion i Broarna. Eller först var vi i Kärrgruvan fast det var inge bra så vi åkte ut i Broarna. Erkii och Sandra var med. 
När vi kom var det fullsmetat. Mycket folk och mycket saker. Jag köpte kornischer (något som man har framför gardinstängerna om man vill ha det lite fint) och något som sedan visade sig vara något man lindade upp garn på. Sedan fick jag ett bord av en gubbe som köpt det i paket med ett par stolar och han ville bara ha stolarna. Hawaii-kråkan signerade det finaste köpet i form av en stor svart tramporgel.
På måndag så ska Farfar guida runt i Kärrgruvan och Klackberg. Jag har lovat honom att Hawaii-kråkan står för guidning i gruvmuseet. mr. Hawaii vet inte om det än.
Vill ni följa med så hojta till lite innan så kanske vi kan klämma in er. Jag tror det blir Torshammar, Polhemshjulet och Gruvmuseet och kanske något mer om Hawaii-kråkan kan fixa nycklar.
Veckan som gått - ett urval
Nu har semstern börjat på riktigt. Man skackar och tar det coolt och softar, mår bra. Folköl och DN, SvD, Antikvärlden, en kaffe och så den utsökta boken Norbergare Minns. Kika lite på Touren och glida lite.
I Måndags var jag hem till Klasse ute i Trättsbo. Ungarna (alltså Klasses) var där, Elvis, Ulla-Maja och kusinerna. Hawaii-Kråkan hade, som god turistbyråföreståndare, tipsat mig om att det var lådbilsbygge på gång. Det är ju något som man inte vill missa så jag åkte ut.
Den här fina cyklen hade han. Jag fick den om jag bara skulle använda den men det skulle jag ju inte så den står kvar. Det är en kompis till Klasse som har byggt den efter dansk förlaga från sent 1800-tal. Fullt fungerande om man bara lagar däcken.
Här har vi mr. Hawaii och Erik, Elvis och Ulla-Majas kusin, i full färd med att såga.
Olle-Bror gled över efter att han hade nyktrat till efter att ha jobbat natt på Bruket. Här sitter han och berättar hur farligt det kan vara med ett borr. Han berättar om när han gick i lågstadiet och en klasskompis stack upp fingret i borr-fästet och slog på borren och blev ett pekfinger kortare. Barnen lyssnar intensivt.
Vi kom på att vi kunde skruva på en cykelvagn som bakstcyke till lådbilen så vi slapp bygga den. Det belv väldigt bra. Jag har inte koll på vad alla de små liven hette med Elvis står i alla fall längst till vänster och Ulla-Maja sitter i.
Hawaii-kråkan fyllde år på tisdagen. Jag och Murpan åkte till Avesta och handlade presenter. Målet var att hitta något som han varken kunde använda, ge bort, eller ha nytta av på annat sätt.
Först gick vi in på Systemet och handlade en Marienella - prima finsk frukt-apertif som är totalt odrickbar. Sedan drog vi in på ÖB och köppte en lång stav med tuggummi. Den skulle han ju ifs kunna ha användning för men ändå. Det var så konstigt med en meter tugg så vi tog den ändå. Sist men inte minst hittade vi ett par Foppa-tofflor. Något vi fick leta länge och väl för att hitta ett par 45:or. Vi tänkte att det är bäst att ta i med storlekarna så ingen annan i familjen kan ha dem. Till vår stora förtjusning fanns det även utsmyckning till Foppa-tofflorna så vi köpte på oss ett par stycken.
Väl uppe vid Trundhemsvägen så var inte Hawaii-kråkan där. Han var fortfarande och jobbade så vi gick ner och tittade på något som ska vara sveriges äldsta häst. Man ser inte riktigt på bilden hur sliten den är med den är den.
De hade även en anka som såg ut som en flaska och en som kunde äta mördarsniglar. Man ser ju dem inte här på bilden mer än ett par vita pixlar men i alla fall.
De har även en "mini"-gris som heter Konny. Konny har en bete och är jättefet och grymtar mycket. Han har en stor hage där det är mycket gräs och man hör honom bara till en början när han ältar sig fram genom gräset. Han fick ett helt paket Marie-kex av Murpan. Gissa om han blev glad!
I går var jag, Hawii-kråkan, Kalle, Thommie (jag tror han stavar sådär märkligt) och Stefan Lundin på Iron Maiden. Vi ville ju så klart inte sticka ut som några som inte var hårdrockare så vi grejjade en hel dag med att fixa avklippta jeans-shorts och avklippta jeans-västar. Vi tänkte att nu kommer vi smälta in, ingen kommer se att vi egentligen inte är äkta. "Alla kommer ju se ut precis så här!".
Ingen såg ut som vi. Det kanske var 100 pers av 30.000 som hade jeansväst. En hade avklippta jeans-shorts. Den här killen under var mest hårdrock och det säger ju inte lite. Notera om man förstorar att han bara har maiden-patchar och en Saxxon.
Så här såg alla andra ut. Inte hårdrock med andra ord. Jag kände mig lite felplacerad. En kille kom fram och skålade, vi förstod att det var en diss, men när en annan kille kom fram och gjorde tummen upp och tog ett kort så insåg vi att vi hade gjort en felberäkning av sveriges Maiden-fans. Thommie sa klokt "jag tror inte de ser på er som hårdrockare utan mer som 'The only gay in the village'". Men det bjöd vi på...
Stefan var som vanligt väldigt rolig. Han ryckte tag i alla som kom förnära och tjötade hål i huve på dem. Vi åkte bil både dit och hem och han höll låda hela vägen. Maiden var ganska bra.
Idag har jag vart på "hemligt strejkmöte" i skogen i Kärrgruvan för att högtidlighålla Norbergsstrejken 1891-1892. Det finns en gammal minnessten, eller rättare sagt två, som vittar om ett strejkmöte där ute. Först hade de strejkmöten hos Frälsningsarmén men det satte Bolaget (Norbergs Gruvförvaltning AB) stopp för så de tvingades ut i skogen för att ha möten. Det finns en gammal sten som det står "MINNE 17/7 1892" på. Det är den högra precis vi armbågen på gubben på bilden. Sedan står det en nyare från 100-års jubileet som det står "Mötesplats Strejken 1891-1992". Det konstiga med den första stenen är att det är huggen i Juli fast strejken tog slut (och förlorades) redan i Juni. Bolaget var ju hårt och vräkte alla som strejkade och de svalt så de var tvungna att ge opp. I 15 månader tror jag de höll ut innan de fick krypa till korset. Många flyttade från Norberg efter det, uppåt Norrland.
Kåkstäderna i Jällevare och Kiruna är delvis byggda av Norbergare som flyttade dit och bodde i sockerlåder och hus av pinnar då de inte ville sätta sig i samma sits som i Norberg där Bolaget kunde vräka dem om de började tjafsa. "Det var ju hårt på den tiden" som alla i "Norbergare Minns" säger. Jag vet inte om gubbarna där förstorar upp det (antagligen inte) men mycket sprang ur den strejken.
Farfar längst till vänster. Han ska visa Torshammar här i nästa vecka om det är någon som är sugen på att hänga på. Jag tror det blir guld. Det är, för er som inte vet, en gammal verkstad där allt står orört sedan de la ner produktionen. Farfar jobbade väl där några år, jag vet inte hur länge, i sin ungdom. Finns det någon gammal fabrik i Norberg som nu är museeum så kan man nästan slå sig i backen på att han har vart där och jobbat något år i 15-års åldern eller så. Jag ska snart i dagarna ta och reda ut det här med Sveriges första tåglinje med persontrafik och även röna ut vart den första banan gick. 2 B Continued...
På kvällskvisten var vi uppe vid Storgruvan i Klackberg där det var minneskväll och reunion för Strejskspelet som gick typ '78 någon gång och en andra gång 1991-1992, då jag var med en sväng.
P.S. hawaii-kråkan drack upp Marinellan på väg till Maiden och Foppa-tofflorna hade han när han stod och turistbyråade sig uppe på SM i Mountainbike som går i Norberg i år. Tuggummistavens öde vet vi inget om.
Cat Power
Igår var Adam, L, Adam och L's Morsa, Hawaii-kråkan, Olle-Bror, Morsan, Farsan och jag på Cat Power. Hon är ju en av de tuffaste som knatar runt på jorden. Hon hade en tjej som spelade förband som på fullaste allvar kan vara det absolut sämsta jag sett i kött och blod live.
Hon insåg ganska snabbt att det inte bara var jag som tyckte det så hon körde nästa låt innan den tidigare hade spelat klart outrot på hennes laptop. Det var synd om stackarn. Ingen klappade förrän hon gick av.
Men Cat Power var bra. Man var bara lite trött i ryggen efter ålbetet innan hade stått och ylat en halvtimma på scen.
Jag vet inte riktigt hur jag ska recensera henne mer än att det var grymt. Hon är ju även helt förfärligt snygg men det visste ni kanske redan.
Jag travar bestämt mot semestern. Jag laddar redan. Sol, bastu och bärs 4 Life.
Jag kanske orkar lägga upp de tre suddiga bilderna som jag tog med mobilen igår, eller så skiter jag i det. Den som lever får te som kinesen sa.
Poker
Igår var jag på Jadestenen och jobbade. Sedan spelade vi en pokerturnering på kvällen.
Jag åkte ut näst först efter att ha gått all in med nästan stege (fast det fattades ett kort) och dam hög. Vi spelade en match till och då kom jag tvåa och fick 50 kronor. Det var 200 kronor buy-in.
Sedan gick vi på Carmen och Tim (som vann, och tog ut mig ur turneringen med par i treor(lägsta paret)) bjöd laget runt. Alla var glada. Jag stötte på Malena och Kajsa och sedan kom Åsa men då skulle jag gå hem för Adam stod och väntade utanför dörren hemma.
Ikväll blir det Cat Power. Fy fan vad coolt det ska bli.
Over and out! Roger.
Förresten "Roger That" eller "Roger Wilco" som ni kanske har hört. Visste ni att det är den gammla namnet för bokstaven R i brittisk militär som användes som förkortning för "Received"? Roger betyder bara att man har förstått medan Roger Wilco (RW) betyder "Roger Will Comply", alltså att man förstod och att man faktisk ska göra det man blev tillsagd. Numera använder man NATO's namn och då är R "Romeo" så man säger alltså numera "Romeo Wilco". Sopigt. Roger är slang för snopp på engelska. I Sverige kan man heta Rogert.
Ville
Som ni kanske förstått är min lille bror Ville-Bror min absolut största idol. Han är jättehård och kan göra en massa armhävningar. Idag var jag inne och kollade på lite bilder på honom på Face och hittade de här tuffa bilderna:
Längst till höger. Tuff som fan!
Längst till vänster. Inte lika tuff.
Han är bra med flickorna å... och pojkarna...
Här är han åxå tuff. I gult näst längst till vänster.
Här släpper han ner järnmasken och är lite glad men innerst inne är han tuff.
International Meritime Flags
Igår satt jag och kollade upp en massa flagg-signaler. Det är ju astufft.
Alla kommer väl ihåg "England expects that every man will do his duty" som Lord Nelson skrev i masten på sitt skepp "HMS Victory" en höstdag 1805 när han lekte sänka skepp i utanför sydvästra Spaniens kust?
Här använder Horatio (som hans mamma kallade honom) Sir Home Pophams Telegraphic "Signals of Marine Vocabulary" som är en kodbok. Tecknen ovanför är siffror som läses uppifrån och ner som ett tal och vänster till höger som meningar. "Duty" har han stavat ut. Jag har inte fått tag på någon "Telegraphic Signals of Marine Vocabulary" på internet så jag kan inte skriva en egen mening utan jag får stava ut allt med Internationella Marina Flaggsignals-standarden.
Här är ett exempel.
Den uppmärksamme ser att det är en upprepning ett par gånger något som är en nyckel till lösningen. Först att komma på vad det står får en fimp, en kram och en mosbricka med en guldtia i.
Coocking Papa
Idag har jag gjort finkäk hemma. Det är en så sällsynt tillställning att det faktiskt är värt att skriva om det här.
Jag gjorde oxfilé med kokt potatis, något som jag aldrig äter. Som ni ser så gjorde jag väldigt mycket för mycket mat så det räcker tillochmed till en matlåda, även det något jag aldrig befattat mig med tidigare.
Så här fint blev det även om bilden inte vill lägga sig i rätt vinkel av någon magisk anledning. Jag har för ovanlighetligens skull endast använt råvaror. Tillochmed såsen har jag gjort från scratch.
Här är matdosan. Även den uppnosigt på sniskan.
Jag lyssnar på Peeter Poker Wallenberg. Han försöker vara folklig och vill att vi ska tro att han jobbat sog upp 'som vem som hällst'.
Jo jag tackar...
Ack Norberg!
Ack, Norberg, du sköna, du härliga land,
du krona bland Svea rikes länder!
Och komme jag än mitt i det förlovade land,
till Norberg jag ändå återvänder.
Ja, där vill jag leva, ja, där vill jag dö.
Om en gång ifrån Norberg jag tager mig en mö,
så vet jag att aldrig jag mig ångrar.
I Norberg är lustigt att leva och att bo,
Det landet jag prisar så gärna
Där klappar det hjärtan med heder och med tro
Så fasta som bergenas kärna
Och var och en svensk uti Svea rikes land
Som kommer att gästa vid Norens strand
han finner blott bröder och systrar
I Norberg -- ja, där vill jag bygga och bo,
med enklaste lycka förnöjder.
Dess dalar och skog ge mig tystnadens ro,
och luften är frisk på dess höjder.
Och forsarna sjunga sin ljuvliga sång --
vid den vill jag somma så stilla en gång
och vila i norbergska jorden.
Norbergshelg, Stockholmsvecka
I Onsdags var hela kontorrt ute och roade sig. Vi var på Texas Longhorn och drack bärs och käkade kött . De hade en sås som skulle vara riktigt stark. Jag tog lite på spetsen av en tandpetare och stoppade i munnen och det var riktigt nedrans starkt. Jag hade dött om jag hade tagit mer, forillah. Det är den till vänster.
Efteråt gick vi tillbaka till kontoret och drack bärs och spelade RockBand och SingStar. Jag vann över Johan på "This charming man" igen... (Det är en av få låtar jag kan). Johan visade med all önskad tydlighet var skåpet skulle stå efteråt.
På fredageftermiddagen gled jag hem till NBG.
Jag är inte säker men jag tror att vi åkte ut och tittade på lite vatten och sedan åkte vi till Bruksruinerna och fotade bilder som på fotomodeller.net.
Det var jag, Johannes Håll och Carro (som precis kommit hem frånd et stora äpplet) Edit: det var ju mr. Hawaii å så klart.
Ville skulle springa Engelbrektsstafetten så jag gick upp tidigt på lördagsmorgonen (det började 12.00 men jag var där lite innan). Först gick jag in på NSF (Norbergs sport och fritid) som hade konkurs-utförsäljning och köpte ett par gräs-forbollsskor och tre metspön och tio kastfiskedrag. Fiskedragen fick Perran för jag har slängt bort ett par för honom.
Ville sprang för Högfors fotbollslag. Det var 72 lag anmälda och Ville kom som första löpare in på en 35:e plats. 5km på 20.15.
Jag tror han hade kunnat springa lite snabbare för han var väldigt fräsh efteråt men jag är stålt. Jag såg aldrig slutet så jag vet inte var de slutade för jag var tvungen att gå och äta kebab på Myntgrillen.
Efteråt så åkte jag och Hawaii-Myran och kollade på en bro.
Den var fin men jag tror den skulle kunna vara ännu snyggare om någon bara la manken till. Grå betong alltså... Det är ingen kärlek i det.
Det var ju stora festligheter i Norberg (Norbergsdagarna) så både Hotellet och Stallet hade öppet utöver det aldrig stängda Portan men vi gick inte dit utan åkte hem till Hawii-Kråkan och grävde mask istället. Vi tänkte nämligen anväda de nyinköppta metspöna. Vi grävde upp en massa maskar bakom fårhuset. Man fick en massa fårskit på fingrarna och under skorna men det var det värt. Det var även värt dödsskräcken för baggen (som har horn som är snurrade två coh ett halvt varv). Baggen var dock inte där för han har antagligen vargen eller loet tagit.
Hawaii-Kryckan fick ryck redan efter ett par minuter och efter ytterliggare ett par minuter så satt det en aborre på 200g kanske men den hoppade av linan. Efter det hade vi inte en tillstymmelse till napp men vi hittade en gammal rostig plog som någon hade dragit upp på stranden.
Nu är det bara en vecka kvar på jobbet och sedan väntar fem ljuvliga veckors semester. Jag öppnar lätt med att åka på Iron Maiden nästa Onsdag. Jag ska lägga min lediga tid denna vecka på att hitta en bra jeansväst och ett par avklippta jeansbrallor.
permutationer
Jag har kodat ett litet program som letar permutationer i ord.
Det fungerar så här: Man tar ett ord och sedan ska man ta bort en eller flera bokstäver i början och eller i slutet av ordet. Ordet ska då bli ett nytt ord. Sedan gör man så igen för att få nya ord.
Grejen är att hitta det ord där man kan göra flest våningar.
Mitt program har hittat ord med nio våningar men det första ordet kan bara vara 19 tecken eller kortare för är orden längre så blir det "Java Out of memory exception - heap space full" som betyder att det är slut på RAM-minne. Jag ska försöka modifiera programmet så att den kan hitta längre ord.
Här är i alla fall några favoriter
förtröstansfull (9 våningar)
förtröstan
förtrösta
...trösta
...tröst
....röst
....rös
....rö
.....ö
(rö = vass-strå)
apparatinnehavare (8 våningar)
.......innehavare
.......innehava
.......innehav
.......inneha
.......inne
.......in
.......i
axsvingel (8 våningar)
..svingel
...vingel
...vinge
...ving
...vin
...vi
....i
(svingel = gräs, ving = äldre term för par som spelar i forward-kedjans ytterdel)
butiksföreståndare (8 våningar)
......föreståndare
..........ståndare
..........stånda
..........stånd
..........stå
...........tå
............å
(stånda = annat ord för äga rum)
samhällsomstörtare (9 våningar)
........omstörtare
........omstörta
..........störta
..........stört
..........stör
...........tör
...........tö
............ö
(tör = annan form för torde som är ett annat ord för borde)
