Jag språkade precis med L.
Han/hon (jag har väll inte avslöjat kön än vad jag minns) håller nog lite med min elitistiska språkvårds-fascism. Detta nitiska språkvårderi har skapat ramaskri på jobbet där alla är mot mig på Accessoar-fronten.
Idag kom mcMongo och gav mig en slev salt i såren. Han nämnde då även i förbifarten varför kiosk uttalas [schosk] och inte som det stavas (jag kom inte ihåg hela resonemanget så jag ska inte försöka dra det). L hade en mycket bra teori (som vid efterforskning Wikipedia stödjer vilket betyder att det är sant).
Det har med mjuka och hårda vokaler att göra.
Vi börjar från början.
Svenskan har ovanligt många vokaler. Mellan 17 och 18 stycken monoftonger (enkelt vokal-ljud till skillnad från t.ex. staut,augusti, scout, pneumatik, som är diftonger (en glidning mellan två vokal-ljud). Diftonger kör man inte med i svenskan så ofta utan det är mer i låneord. Det finns triftonger med (t.ex. Uruguay) men det är inte så vanligt i rikssvenska utan det är vanligare i t.ex. gotlänska och skånska). Vi stoltar även med en hel bunt frikativa konsonanter (när man pressar luft genom små hål. Typ tje-ljudet, f-ljudet, v-ljudet och h-ljuden) vilket är väldigt ovanligt.
I fonetiken skiljer man mellan främre (i, e, långt u , ä), centrala (ö, kort u, kort a) och bakre (a, o, långt a) vokaler. Mjuka är främre, hårda bakre. De flesta germanska språk har både långa och korta varianter på vokalerna.
Vad jag vill komma till är att en vokal som kommer efter en konsonant kan ändra konsonantens uttal.
Reglerna ser ut såhär saxat från Wikipedia:
- C får k-ljud framför hård vokal (till exempel cognac, cumulus), medan det får s-ljud framför mjuk vokal (till exempel cirkus, cykel)
- G uttalas med g-ljud framför hård vokal (till exempel gata, gunga) men får oftast j-ljud framför mjuk vokal (till exempel genom, gitarr)
- K har k-ljud framför hård vokal (till exempel kaka, kopia) men representerar för det mesta tje-ljud framför mjuk vokal (till exempel kedja, kid)
- Sk blir just sk framför hård vokal (till exempel skata, skola) men blir sje-ljud när det står framför en mjuk vokal (till exempel skela, skytte)
Däremot så pajas ju det hela av t.ex. kex som borde uttalas som Göteborgarna uttalar det; [schecks].
Hur blir det då med vårt accessoar? Hmm. E är en mjuk vokal och c uttalas [se] innan mjuk vokal. Med det första c:et vad händer med det? Ja vem vet?
3 comments:
tack tack, haller pa och micklar i studion idag ocksa.. med lite flyt sa far vi sainsbury's och orange ocksa, och da e man i ratt kretsar.. fint inlagg om arvidsjaur, jag glomde tipsa om att man kan kolla under takplattan pa toaletten i 315 och 216, samt bakom anslagstavlan i 216 om man vill hitta lite trevliga saker, ville kanske kan ta sig en titt senare.. ksp90 och p-skott ar annu roligare att skjuta an ak5 kan jag tala om..
Svenska akademin sätter inte upp reglerna för hur vi ska prata, de BESKRIVER hur våra språkregler ser ut, och måste därför revidera reglerna hela tiden. Du försöker kategorisera och sätta upp regler för allt för att få grepp om världen, som ständigt fröändras. Jag förtår att du blir frustrerad.
Heter det tjeks så heter det tjuken!
Skicka en kommentar