Schlagervinnaren

 

Varje år vid ungerfär samma tid har vi på jobbet en tävling där man ska gissa vem som vinner Schlagern. Förra året vill jag minnas att jag kammade hem segern. I år var det svårare.

Poängen fick man på följande sett. Man gissar på topp fem och jumbo: 50p om man gissar rätt på vinnaren. 20p med rätt låt på rätt plats. 10p för rätt låt på fel plats (alltså man har med den på top fem men man har satt den fel). Som ni ser på resultatet ovan hade jag träffat in alla på top fem plus jumbon och det är så man plockar hem en seger.

Per som man annars får se som en favorit i dessa sammanhang kom på en stark andraplats. Förra året, och kanske i år, ingick det att göra ett överslag av alla bettingsiters odds i hans förberedelser.

Silhouette

 

 Jag är fruktansvärt hungrig. Mer

Robinson

Nu har vi snickrat klart ett nytt spel för Tv4 nämligen Robsinson. Man spelare mellan fem och sju spelare mot varandra i ett par små enkla spel. Check it out here

Välkommen ut!
Nu åker jag aldrig till norge igen..

/Svennebanan (signerat och klart)

Mor 50 år

I helgen var jag och Joanna uppe i Norberg och grattade mamma som fyllde femti barre.
Adam, Olle, jag och Ville spelade en sång (Mother - Danzig) med akustisk gura och marackasägg. Olle och Ville sjöng, jag spelade burk och marackasägg och Adam lirade gura. Nu är jag lite trött.

På lördagen var ajg och Joanna ute och tog en sväng på skidorna. Vi åt bara en macka innan vi drog iväg på morgonkvisten. Först stannade vi till vid kraftverket och fikade men sen blev vi kalla så vi åkte vidare förbi Torshammar och sedan in på fina spår. Efter att ha åkt in på ett mindre spår och sedan vänt för att det var några läskiga Sankt Bernadshundar som inte jag vågade åka förbi skidade vi vidare. Och vidare, och vidare. Tillslut var det bara skog åt alla håll och varken jag eller Gio visste riktigt var vi var. Efter ett tag kom vi ut på en väg och frågade en tjej vi mötte som sa att vi var i Fragg. Det var ganska surt för då är det typ en mil hem. Då fick vi åka tillbaka till spåret som vi åkt av och nu fått ett namn på, Engelbrektsleden. I alla fall så var vi sjukt hungriga och sjukt trötta. Jag tänkte lägga mig ner och bara dö för jag var så trött. Fyra timmar efter avfärd ser jag tegelhuset uppe i Kolnningsberg och till min outsägliga förtjusning inser jag att det bara är ett par kilometer hem och det mesta är nedför.
Nästa år åker vi Vasaloppet.

p.s. efter lite efterforskning och verifiering av farsans uppgifter (som jag tyckte var i minsta laget men både Brrrranten, Bengtsson och Riksdagsledarmoten instämmde i) så var det ca tre mil vi åkt. Även om jag hade tippat på fem, sex.

Gästbloggare. Hör upp!

Ni som gästbloggar får gärna, men ni behöver inte, skriva en signatur under. Det kan vara en pseudonym om ni vill men det är kul att se vilket signatur som skriver vad.
För er som inte gästbloggar här går det bra att lägga en kommentar med kontaktuppgifter så får ni uppgifter om hur ni gör. Eller så går det bra att maila
"potmo kringelsnabela potmo punktuation com".

Edit: Fixade taggen
/POTMO

Paris

Som Hawaii-Kråkan har rapporterat så har familjen B vart i Paris.
Vi körde hela turist-spektrat från A till Ö.

 

Vi var i kyrkogården där Jim Morrison ligger död och begraven. Det var kallt och väldigt svårt att hitta bland tusentals gravar men tanken på att Jiko vart där och letat och inte hittat drev oss frammåt.

Gravarna var magnifika. Inte bara ett fattigt kors eller en liten sten utan här körde man men ordentliga mausoleum. Vi lärde oss även att "sepultura" antagligen betyder "den sista vilan" (något som jag nu dubbelkollar (Det betydde grav) ).



Här till höger ur bild ligger det en gammal president och skrotar. Han hade en brons staty av sig själv liggande på graven. Sedan stod det typ "Mort pour la republique" (dog för republiken) på. Det var fint.

Här ligger Damp-Martin.

Efter mycket letande hittade vi denna sten som ledde in oss på ett spår mot Jim Morrisons grav. Efter mycket mer letande hittade vi den undanskuffad bakom en massa andra gravar bakom lite kravallstängsel.


Här ligger två bra begravda.


Detta är han som kom på cykel-lampe-elgeneratorn som jag inte kommer på namnet på i detta svaga tid


Edit Piafs grav stötte vi på å.



Le Louvre. Har ni inte vart där så åk dit ögona böj. Men se till att ha en eller ett par dagar ledigt att gå där för det är ju världens största museeum.


Bland annat smakade vi sniglar och sånt där gåslever som var mycket gött.

Det här var jäkla svårt att kasta in en massa bilder och skriva text så det blir lite kortare än jag tänkt. Men strunt samma.

har ni fest eller?

kan det vara så att potmonia har blivit utsatt av h4xX0rz ?! pic sort of unrelated, inlägg dock kanske av en h4xX0r..

varför kommer alla onda människor från australien egentligen.. ?
dessa t.ex..

I'll just leave this here..
/anon

Nisse har åkt till Paris

Slarvig som har är så har han inte talat om det här så vilken tur att jag gör det.










/Hawaii-kråkan

Janne-i-backen Jannes backe.

I en backe på en gammal cykel kämpade en man med att ta sig uppför. Han såg inte särskilt envis ut men upp ville han ändå. Det var en lång backe, faktiskt så lång att den hade två namn. Högst upp hette den det ena och längst ner hette den det andra. Vissa sa att det var så för att den egentligen var två backar som satt ihop medan andra menade att det var så för att det inte spelade någon roll om en backe hette flera saker. Andra menade rent av att något av namnen var felaktigt. Ingen visste riktigt vart namnen skiftade men de som bodde där uppe såg väl på den på ett sätt och kallade den därefter medan de som bodde där nere såg den från ett annat håll med andra egenskaper. Någon gång hade det någon stans säkert funnits ett papper som kunde tala om att backen egentligen bara hette det ena, och detta ena stämde säkert överens med samma håll författaren till papperet antecknat backens namn ifrån. Men nu visste ingen längre säkert, och det spelade heller ingen roll, eftersom backen inte längre behövdes till något viktigt. Så de som bodde i närheten kunde ju låta den heta vad de ville.

   På senare tid hade den rent av börjat få ett tredje namn som så att säga struntade i de naturegenskaper som de tidigare namnen beskrivit. Ungefär mitt i bodde nämligen en man som hette Janne. Eftersom han bodde så mitt i blev det naturligt att kalla honom Janne-i-backen; och eftersom Janne på ett tydligare sätt markerade vad som var unikt med just denna backe (alla backar leder ju både uppför och nedför) var det många som föredrog att kalla den Jannes backe. För dem som inte visste vem Janne var kunde man rent av ta till ett fjärde alternativ och kalla den Janne-i-backen Jannes backe. Det spelade ju ändå ingen roll vad den hette eftersom backen som sagt inte behövdes till något viktigt längre.

Mikael Parkvall

Mikael Parkvall är lingvist och ganska rolig. Jag fick ett tips nyss som egentligen handlade om att han såg rolig ut och var med i en artikel i Metro.
Jag letade rätt på den på Metros sida (länk) 


"Hade man haft kompisar hade man inte blivit akademiker."


"Men egentligen skulle man kunna räkna ut med brunögat att det finns ett potentiellt samband däremellan." (Om att engelskan är viktigast)


"Att tycka att folk som lyssnar på Niklas Strömstedt är dumma i huvudet är inte konstigare än att folk som pratar fel är dumma i huvudet"


Några citat av Mikael Parkvall.


I.f.s så är det inte jätteroligt men har ser kul ut.